onsdag 7 oktober 2009

Överkalixmål

Långt om länge har jag äntligen fattat att Överkalixborna är en egen sort, de är av ett annat ursprung än tornedalsborna. De har ett mycket gammalt och ursprungligt svenskt språk med mycket åldriga särdrag som diftonger. Jag knycker en beskrivning från en webbsida

De utmärkande dragen i överkalixmålet är
  • att det bara finns akut accent.
  • att de flesta orden är kortstaviga, dvs kort vokal följs av kort konsonant. (Förekommer inte i rikssvenskan)
  • att inti eller i slutet av ord är skillnaden mellan b,d,g och p,t,k upphävd.
  • att inskottsvokalen -e- är rikligt förekommande, ex: kal-e-v.
  • att ng-ljudet följs av hårt -g.
  • att fornsvenskans diftonger är rikligt förekommande.
  • att stj-, hj-, lj-, dj- oftast uttalas så att varje bokstav hörs. (Ex lios–ljus, hiol–hjul, diop–djup. Jämför med gammal svensk stavning.)
  • att l inuti eller i slutet av ord ofta uttalas tjockt
  • att det bara finns tre genus, maskulinum, femininum och neutrum.
Och så hoppas jag att det lyckas med att länka in en youtube film här med en del av en högmässa på överkalixmål.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar