onsdag 27 mars 2013

På väg mot blåkulla #Blogg hundra 19 ek

Såhär i påsktider är det dags att försöka uppliva häxorna, och i DN sker det genom att man försöker få igång en "feminist" debatt.

Ung kvinnlig ambitiös författare med icke-pursvensk bakgrund klagar på allt feministerna gör och inte gör.

Exempelvis händer det att feminister skiljer sig, och inte är ledsna för det. Medan det finns andra kvinnor, exempelvis med katolsk tro, som inte skiljer sig och (förhoppningsvis) inte är ledsna för det.

Men nu var det ju fel att klanka på den som tycker man ska hålla ut livet ut.

Om skilsmässor måste jag säga, att det givetvis är en av de viktigaste rättigheterna man har som man eller kvinna. Vi är inte tvungna att streta på med vår partner om vi inte tycker att det är vettigt längre. Att en och annan kvinna tycker att vi borde det får vi överse med. Det viktiga är rättigheten. Och att det absolut inte finns anledning att skämmas, och inte heller någon skyldighet att vara ledsen (om man nu inte är det).

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och det är möjligt att medelklasskvinnorna (och för övrigt en stor del av alla andra) åker på charterresor, går på parterapi, skaffar tatueringar, går på fest, har vänner, sysslar med kampsport och har sex med någon. Men varför detta skulle vara speciellt fel om just medelklasskvinnorna gör detta, (med tanke på att vi med ovanstående lista förmodligen täcker in vad över 90% av Sveriges vuxna befolkning sysslar med), övergår mitt förstånd.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Sen tycker författaren att man ska problematisera sex på twitters 140 nånting tecken. Jag tvivlar på att det är en bra idé, om ens möjligt.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag håller med om att klass och etnicitet måste tas med i beskrivningen av kvinnors (och mäns) villkor. Men, det är nu inte så att det finns några människor i samhället som har monopol på att problematisera, utan det måste alla ta ansvar för.

Att invandrartjejer hellre sysslar med stripp än att städa toaletter är verkligen att sätta problemet på sin spets. Men, för att klargöra min egen position, jag är emot både "stripp" och "RUT". Liksom de flesta feminister (hoppas jag) är.

Det finns inte någon självklar acceptans för om "vita medelklasskvinnor" talar om vad som är problemen för människor som tillhör andra grupper i samhället, utan dessa grupper måste faktiskt spotta i nävarna, komma ut ur garderoberna och själva beskriva sin situation.

Och precis detta klagar författaren på, att vita medelklasskvinnor inte kan göra detta, som de på något underligt sätt också borde.

Blame them if they do, blame them if they don't.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar