lördag 5 maj 2012

Högerns dilemma

En sak som högermänniskor får problem med när de ska försöka vara lite konsekventa med sin ideologi, är vad de egentligen står för?

Jag menar, är de för låga skatter eller för höga vinster för privata aktörer? Jag vill påstå att dessa mål är oförenliga utan att pruta på kvaliteten. Frågan är då vad man menar med kvalitet?

De flesta Moderater inser att det finns begränsningar i hur lite exempelvis en vårdande verksamhet kan kosta. Då vi en gång i tiden drev ett föräldrakooperativt dagis, så lärde jag mig att det fanns tre kostnadsposter som överskuggade allt annat: Lokaler, Mat och Personal. Dessa tre poster kan man förstås greja med så att de minskar. (Och det handlar givetvis inte om att "rationalisera").

När det gäller lokaler kan man få ner priset om man lyckas förlägga lokalerna i en barrack i hotaho. Det gör att lokalkostnader är en post man speciellt bör granska när det gäller verksamheter som HVB-hem. Var ligger lokalerna egentligen? Och i hurdant skick är de? Är de renoverade? Städade?

Om man tar det där med mat, så kan den posten också prutas på av vinstintresserade privata aktörer. Vi har ju hört om hur Carema låter gamlingar dela på portioner ... som ett extremt exempel. Att servera blodpudding och annan traditionell fattigmat är givetvis en annan metod.

Och slutligen har vi det där med personal. När det prutas på personalen låser man in dementa åldringar ensamma under nätterna. Eller man bäddar ner gamlingar under eftermiddagen för att man inte hinner med annars.

Självklart ska det inte slösas på skattepengar, det är ju vi alla tillsammans som skrapar ihop dem, men jag vill nog påstå att det knappast går att göra några större privata vinster i välfärden om det inte innebär kvalitetssänkningar för dem som "utsätts" för välfärdsinsatserna, barn, ungdomar, gamla och sjuka.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar