måndag 30 januari 2012

Konkurrensens konsekvenser (i skola och förskola) ...

Det är inte jag som hittat på namnet utan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ...

Och trots att man envetet försöker hitta på något positivt av privatiseringarna, så framgår det i deras rapport bland annat följande:

De största skillnaderna är att fristående förskolor har LÄGRE andel förskolärare och den har minskat senaste 10 åren och att de har HÖGRE andel outbildad personal.

I kommuner med mycket privatisering är personalen yngre och arbetar mer deltid.

Kvalitetsskillnader utom detta som man skulle kunna mäta med ECERS (se föregående bloggpost) redovisas ej.

Och så skolan då ...

Friskolor satsar mindre på undervisning speciellt på gymnasiet. Däremot har de högre kostnad för läromedel (vilket jag gissar är datorer till eleverna). Lärartätheten är lägre, lokalerna billigare, elevvården är halverad ... men skolmaten är dyr.

Forskning om kvalitet i förskolan

DN efterlyser forskning om kvalitet i förskolan(den privata), och det är ju lovvärt.

Dessbättre finns redan metoder för detta exempelvis ECERS Early Childhood Environment Rating Scale som är anpassat och utvärderat i Sverige.

Att förskola är bra för barn finns exempelvis en Cochranestudie som visar. Lite populärt står det om svenska forskare i Vi Föräldrar. Nu senast visar Ulf Fredriksson resultat baserat på PISA som tyder på att förskolor är bra för barns språkutveckling. Och samma resultat fann jag och mina kollegor i en studie av 18 månader gamla barn.

Ytterligare kvalitetsindikatorer som brukar påtalas är (vissa av dessa påtalas av Gunni Kärrby i Vi Föräldrar artikeln.):
  • Kvoten barn/personal (inte för många barn per vuxen)
  • Antalet barn i gruppen (inte för stor)
  • Utbildningen hos personalen (välutbildade)
Att däremot använda "nöjdhet" som kvalitetsindikator är synnerligen tveksamt. (Det skulle absolut kräva mer forskning).

Detta beror exempelvis på att
  1. Föräldrar har ofta inte någonting att jämföra med när de skattar "nöjdhet"
  2. Människor tenderar att överskatta kvalitén på sina egna val
  3. Föräldrar ser inte aktiviteterna under dagen på förskolorna
Om vi nu skulle enas om att "kvalitet" i förskoleverksamheten vore eftersträvansvärt, så vore det i dagsläget bäst att skicka ut förskoleinspektörer med ECERS skattningsinstrument och andra mått till hands, så skulle vi kunna ett svar på hur det står till i svenska förskolor.

onsdag 25 januari 2012

Varför det är bra med höga skatter

Nu har vi ju genomlevt ett antal år med Alliansen och fått våra jobbskatteavdrag, ändrad fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt. Vi har fått känna på vad det inneburit med privatiseringar in på bara skinnet (exempelvis en del åldringar med deras vägda kissblöjor). Vi vet vad det vill säga med osäkra arbetsförhållanden, med bostadsrätter, med sänkt a-kassa och en sjukpenning som är långt ifrån trygg. Vi vet att vi har skolor där barnen får glädjebetyg och inte lär sig det dom ska. Vi har ... kort sagt, genomlevt 5 år med Alliansen.

Det som borde göras kostar pengar. Det är bara att inse, och därmed måste dessa pengar fram. Alltså - vi måste höja skatterna. Frågan är hur?

(Dessutom tenderar "mer pengar i plånboken" att försvinna utan att ge avsevärt högre livskvalitet då det genast blir inflation. Om pengarna istället används till offentlig konsumtion så används de mer effektivt, speciellt om de inte tillåts gå till riskkapitalbolag som för att få vinst sparar på kvaliteten i de verksamheter de driver.)

Man kan självklart inte "i ett slag" höja skatterna utan att många människor drabbas då deras ekonomi byggt på andra kalkyler, däremot måste man ha en plan för skattehöjningarna så att folk kan rätta sin ekonomi efter dessa.


(Förvisso skenade exempelvis fastighetsskatten en tid, men sådana missförhållanden måste man vara öppen för att rätta till.)

Och nu får det vara slut med allt tjat om "Valfrihet"! Vad är det för "Valfrihet" att gamlingar ska välja på utförare när de ligger för döden? Den "Valfrihet" som äldre efterfrågar är att kunna välja mat och att få gå ut ... exempelvis. Och den "valfriheten" är den vi måste eftersträva, inte entrepenörernas vinst.

(För övrigt undrar jag varför det inte skett större protester mot att Moderaterna fått rea ut de resurser vi alla bidragit till med skattemedel, till sina kompisar? Korruption? Någon?)

söndag 22 januari 2012

Om sossarna och Sverige

Ja, jag tycker det var tråkigt att Juholt tvingades avgå.

Ja, jag tycker synd om alla sossar som tvingas utstå detta spektakel i månader.

I synnerhet tycker jag synd om Sverige som under månader inte haft en stark och fungerande opposition.


Jag tycker att det finns tre skäl, 1) Dels det massmediala drevet som blåst upp minimala tillkortakommanden till absurda proportioner. 2) När det inte räckte med indignationsreportage om eventuella personliga misstag, kom fokus på hans mindre genomarbetade politiska uttalanden och utspel. 3) Sen förundras man ju över den socialdemokratiska partiapparaten där man månar så om sina egna fördelar att man gärna sticker kniven i sin ledare offentligt alternativt läcker som ett såll även från interna möten och mail

Det som har hänt är alltså ytterst tråkigt för sossarna.

Jag kommer inte att förvånas om det som har hänt kommer att innebära en inte obetydlig flykt av medlemmar och väljare, främst till V och MP. Ska man glädjas över det? Ja, kanske som Miljöpartist eller Vänsterpartist, men frågan är om sossarnas sammanbrott kommer att innebära att vi får stå ut med Alliansen inte bara denna mandatperiod utan också nästa? Vem kan och vill leda ett parti som sossarna där man inför öppen ridå sätter kniven i varandra? Hur ska ett sådant parti bli ett trovärdigt regeringsalternativ?

En sak är säker, och det är att Alliansens politik, som redan är en katastrof för många människor i Sverige individuellt som redan förlorat sin trygghet, också en nationell katastrof i och med det att våra nationella, landstings och kommunala tillgångar realiseras ut till riskkapitalbolag med säte på kanalöar och andra skatteparadis.

När vi sitter plockade inpå bara skinnet och bestulna på de rikedomar våra förfäder byggt upp med sina skattemedel, återstår inte annat än att bli ett nytt låglöneproletariat för de nya ekonomiska stormakterna, Indien och Kina. Den dagen finns INTE Alliansen längre i ledningen för Sverige kan jag garantera.

Tyvärr måste man i detta läge även planera för sitt och barn och barnbarns ekonomiska överlevnad, då oilpeak redan är över oss och vi inte har förmåga att göra något åt globala miljöhot.

Man är tyvärr hågad att åberopa högre makter för den katastrof för Sverige som sossarnas sammanbrott riskerar att innebära!

Gud bevare Sverige!

tisdag 17 januari 2012

Fattigauktioner 2.0

Ilse-Marie har satt fingret på spiken om vad "privatiseringarna" av vård och omsorg handlar om: Det är inget annat än fattigauktioner 2.0.

Politiker som Annie Lööf från Alliansen snackar om "Valfrihet". Vad är det för val kan man undra?

Om man nu, som jag, när jag blir gammal vill bo på ett kommunalt äldreboende, kan jag då lita på att det fortsätter att drivas i kommunal regi? Är det inte så att det valda äldreboendet rätt vad det är kan konkurrensutsättas och säljas till något riskkapital som inför sin regim med vägda blöjor och delade servetter och matpotioner?

Nej sanningen är att det som skett är fattigauktioner i klump. Vårdboenden säljs ut för en enhetspeng, och det sätt man kan göra vinst är att minimera kostnaderna för gamlingarna, och kostnader är lokaler, personal och mat exempelvis. För att inte nämna alla former av sysslesättning och vård.

Alltså, riskkapitalbolagen gör sin vinst på att vanvårda lite lagom. Vad ger det för valfrihet för dem som behöver vård? Och orkar de välja om?

lördag 14 januari 2012

Gånge hatt till men huva ifrån! Och 40-talisternas sista strid.

På DN debatt för någon form av advokat fram synpunkten att det vore dags att avskaffa laglotten när det gäller arv. Och det är ju precis vad man kan vänta efter den generation som gått igenom livet som den rikaste. 40-talisterna och deras förmögna äldre kollegor har drabbats av eftertankens kranka blekhet.

Efter de privatiseringar de genomfört visar det sig att vårdboenden kommer att väga deras kissblöjor och spara på deras servetter när de torkar munnen ... så nu måste familjerna träda in ... och därmed är arvet ett alldeles utmärkt påtryckningsmedel när det gäller att tvinga till sig god vård av mindre hugade döttrar ... (främst).

Våra vänner juristerna tycks tro att det som ärvs är något som i samtliga fall främst föregående generation arbetat samman, vilket givetvis kan vara fallet, men ofta inte är det ... utan det är en form av kollektivt ägande som även tidigare generationer har haft en hand med i laget med. Varför då just precis EN generation skulle få jackpot och full förfoganderätt över dessa medel (och som av en händelse ... främst 40-talisterna) kan jag inte riktigt förstå?

I dessa tider med nedmontering av välfärden innebär förslaget att åldringar kommer att terrorisera sina efterkommande. Kvinnor kommer med all sannolikhet att främst drabbas, för vem är bäst skickad att ta över familjeföretaget? Vem kommer att vara den som hunsas av griniga gamlingar? Vem får ta hand om skiten när välfärden monterats ner?

Laglotten har hjälpt till att emancipera barn från deras föräldrar, och kvinnor från män, men nu är det dags för en återgång till gamla tider, med största sannolikhet enligt principen, gånge hatt till men huva ifrån!