Igår offentliggjordes Skolverkets
stora studie om effekter av program mot mobbning. Det ser ut att vara ett utomordentligt arbete, med närmare 40 deltagande skolor och omkring 10 000 elever. Undersökningen utvärderar 8 program mot mobbning och för varje program deltog 4 skolor, utom i ett fall där det var 3 skolor. Sammanlagt 8 skolor var jämförelseskolor så totalt ingick 39 skolor i studien. Skolorna hade minst omkring 200 elever.
Från Skolverkets sammanfattning om effektiva metoder:
Sammantaget kan man säga att följande insatser är mest effektiva:
• Elever medverkar aktivt i det förebyggande arbetet mot mobbning – inte bara vid
enstaka tillfällen, utan att elever i hög grad får i uppgift att med stöd av och i
samarbete med vuxna på skolan hålla i olika aktiviteter med syfte att skapa en
god atmosfär, (kamratstödjare räknas inte till denna insats).
• Uppföljning/utvärdering – av elevernas situation när det gäller mobbning
genomförs regelbundet och resultaten används för att utveckla och justera
insatserna mot mobbning.
• Kooperativt lag – det vill säga antimobbningsteam, trygghetsgrupp eller dylikt,
med bred sammansättning av både lärare och personal med specialistkompe-
tens såsom skolsköterska, kurator eller specialpedagog.
• Åtgärder för mobbare och mobbade – det finns rutiner för att åtgärda och
följa upp som berör både den som blivit mobbad och den som utfört mobb-
ningen. För att insatsen ska ha effekt även för flickor måste det också finnas
rutiner för bearbetning och stöd till de inblandade.
• Personalutbildning – innebär att flertalet av personalen fått utbildning som
ökar deras förståelse för mobbning och kränkningar.
Dessutom fungerar för flickor:
• Rastvaktssystem – väl utvecklat, schemalagt och baserat på kartläggning av
platser som upplevs som farliga och där det finns särskild personal med upp-
gift att vistas bland eleverna och ordna särskilda aktiviteter för dem.
Dessutom fungerar för pojkar:
• Relationsfrämjande mellan elever – en medveten strategi som konkretiseras i
aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap.
• Dokumentation av ärenden – utifrån utarbetade rutiner.
• Ordningsregler – framtagna i samarbete mellan personal och elever.
• Disciplinära strategier – som lärare finner stöd i och agerar efter, exempelvis
gällande vilka påföljder eller konsekvenser som används vid oacceptabelt
beteende.
Insatser som minskar kränkningar är följande:
• Relationsfrämjande mellan elever – som en medveten strategi som konkretise-
ras i aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap.
• Elever medverkar aktivt i det förebyggande arbetet mot mobbning – inte bara
vid enstaka tillfällen, utan elever ska i hög grad få i uppgift att med stöd av
och i samarbete med vuxna på skolan hålla i olika insatser med syfte att skapa
en god atmosfär. (Att elever fungerar som kamratstödjare ingår inte i denna
insats.)
• Disciplinära strategier – som lärare finner stöd i och agerar efter exempelvis
gällande vilka påföljder eller konsekvenser som används vid oacceptabelt
beteende.
• Rastvaktssystem – väl utvecklat, schemalagt och baserat på kartläggning av
platser som upplevs som farliga och där det finns särskild personal med upp-
gift att vistas bland eleverna och ordna särskilda aktiviteter för dem.
• Kooperativt lag – det vill säga antimobbningsgrupp, trygghetsgrupp eller
dylikt, med bred sammansättning av både lärare och personal med specialist-
kompetens såsom skolsköterska, kurator eller specialpedagog.
• Åtgärder för mobbare och åtgärder för mobbade – att det finns rutiner för att
åtgärda och följa upp som berör både den som blivit mobbad och den som
utfört mobbningen och gärna rutiner för bearbetning och stöd till de inblan-
dade.
• Skolregler – framtagna i samarbete mellan personal och elever.
Och följande minskar andelen mobbare:
• Uppföljning/utvärdering – genomförs regelbundet av elevernas situation när
det gäller mobbning och resultaten används för att utveckla och justera insat-
serna mot mobbning.
• Elever medverkar aktivt i det förebyggande arbetet mot mobbning – inte bara
vid enstaka tillfällen, utan elever får i hög grad i uppgift att med stöd av och
i samarbete med vuxna på skolan hålla i olika aktiviteter med syfte att skapa
en god atmosfär (att elever fungerar som kamratstödjare ingår inte i denna
insats).
• Personalutbildning – innebär att flertalet av personalen fått utbildning som
ökar deras förståelse för mobbning och kränkningar.
Det finns också insatser som inte har effekt:
• Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elever.
• Pedagogiskt material om mobbning och kränkningar.
• Föräldrautbildning om mobbning och kränkningar.
Och insatser som ÖKAR förekomsten av mobbning:
• Särskilda lektioner – schemalagt och för alla klasser.
• Elever som aktörer – utbildade elever fungerar som observatörer eller rappor-
törer, till exempel som kamratstödjare.
• Medling – används som rutin vid konflikter mellan elever.
-*-*-*-*-*-*-*-
I motsats till skolverkets utvärdering pekar Campbell rapporten ut föräldraträning/möten som viktigt för att minska mobbning. Kanske kunde detta bero på annorlunda former för föräldraengagemang?
Likheter gäller värdet av disciplinmetoder och ett långvarigt och engagerat arbete. Likaså fann man i Campbell studien att "rastvakter" (playground supervision) var mycket viktigt. Att tänka igenom hur gårdar var organiserade och att hitta "hot-spots" kan vara en enkel och billig intervention.
Att vara bestämd när man hanterar mobbning var också viktigt. Exempelvis kunde dessa vara, allvarliga samtal, skicka dem till rektor etc, se till att de höll sig nära läraren under raster och att ta bort förmåner.
Det var också viktigt med regelbunden uppföljning av förekomsten av mobbning.
Även i denna metaanalys visade det sig att arbete med "kamrater" kunde öka mobbningen.
Möjligen kunde "empatiträning" fungera med äldre elever.
-*-*-*-*-*-*-*-*-
Lite slutsatser och synpunkter.
Rastvakter.
Ett system för "rastvakter" som mina studenter berättat om, verkar vara lämpligt att införa av flera skäl. Systemet innebär att man helst har tre personer som vaktar, en som patrullerar skolgården och speciellt går runt på de platser som identifierats som "osäkra". För att hitta dessa platser kan man enklast be elever säga var de tycker det är otrivsammast att vara.
Person 2 är plåstervakten, och person 3 en person som anordnar aktiviteter som alla barn kan delta i. Exempelvis genom att dela ut hopprep och fotbollar, anordna tipspromenader eller andra gemensamma aktiviteter. Målet är att inget barn ska behöva gå ut på rasten och inte ha något att göra. Denna syssla bidrar till att skapa gemenskap mellan elever och ett gott skolklimat. (Café verksamhet nämns i Skolverkets rapport).
Regler
Det är uppenbarligen viktigt att man i skolorna skapar tydliga regler och även tydliga disciplinåtgärder. Exempel på disciplinåtgärder finns ovan.
All personal
Det är också viktigt att ALL personal engageras i anti-mobbningsarbetet. Detta betyder både städpersonal, vakmästare, skolmåltidspersonal, utöver fritidshemspersonal och lärare. Det idealiska är därför att det finns en "fast" personal som hinner lära känna barnen / ungdomarna så mycket som möjligt. Detta bör beaktas när det gäller hur tjänster som "städning" organiseras. Det är alltså bättre med starkare band till en viss skola för denna typ av tjänster, eftersom alla vuxna är viktiga för att förebygga och åtgärda mobbning.
Föräldraengagemang
Jag tror att man bör studera hur föräldraengagemang kan användas, (och används i Sverige), eftersom det tycks ha varit en positiv faktor i de internationella studierna, medan det inte givit sådanna effekter här.
Kamratstödjare
Program med denna typ av insatser måste undvikas, nu när både Skolverket och Campbell så tydligt pekat ut att detta medför ökad förekomst av mobbning.
Livskunskap
Problemet med denna typ av ämne, tror jag beror på att yngre barn inte har kognitiv och emotionell förmåga att hantera denna typ av frågor. Som den i grunden Piagetian jag är, tror jag att man hellre bör arbeta med sådant under högstadietiden, när barnen kommit in i den formellt operationella fasen i sitt tänkande. Denna synpunkt tycks stödjas från Campbell studien, och även av deras resultat där "anti-mobbningsprogram" med denna typ av inslag ofta fungerade bättre för äldre barn.
