fredag 15 april 2011

Zaremba, Knut Sundell och skolforskningen

Det är mycket som borde kommenteras i Zarembas reportageserie om den svenska skolan. Alla har fått sin släng av sleven, lärare, skolledare, politiker, lärarutbildare och forskare ... ja det är väl svårt att se någon yrkesgrupp som har med skolan att göra som inte borde sitta och huka när man läst Zaremba ...

För det är en märklig historia som Zaremba målar upp. En histora som är som ett lapptäcke, där skräckberättelserna och framgångssagorna är utvalda och dramatiserade bitar i en väv, utan hänsyn till representativitet eller överblick. En historia utan stora linjer utan där en mängd individer av outgrundliga skäl hela tiden väljer de sämsta alternativen. En historia där det träder fram ett litet antal riddare i skinande rustningar (är inte alla män dessutom?) som strider mot den oformliga amöba som skolan är.

Och Zaremba klagar på den svenska pedagogiska forskningen ... och baserat på Knut Sundells genomgång av avhandlingar, 1996-2007, och professorers citeringar, så sågas forskarsamhällets samlade insatser när det gäller skolan.

Själv hör jag inte vare sig till de förhatliga pedagogiska forskarna och har inte skrivit någon avhandling om pedagogik, men, eftersom jag arbetat som lärarutbildare, de senaste fem åren, (med bakgrund från vårdutbildningar) tycker jag nog att jag har viss insikt i både hur vissa moment i lärarutbildningen fungerar, samt även viss kunskap om både hur forskning går till, samt om hur forskarutbildning går till. Dessutom är jag (i likhet med Knut Sundell) barnsligt förtjust i evidensbaserade litteraturstudier, efter att ha varit med och introducerat exempelvis Cochrane collaborations sätt att arbeta i vården.

Ja, jag tycker också att det behövs mer evidens och klassrumsforskning, men jag vill inte (som Zaremba) förminska svårigheterna med detta, eller skuldbelägga forskarsamhället, därför att vad som Zaremba och Knut Sundell tycks önska är forskning som i komplexitet borde kallas "rocket science".
Låt oss ta ett exempel på en (i mina ögon) utmärkt studie om skolan som nyligen genomförts.

Det är en studie av anti-mobbningsprogram som utförts av Skolverket. I studien har 39 skolor med omkring 10 000 elever deltagit. Och skolverket har kunnat dra kloka och rimliga slutsatser om "best practice", speciellt om vad som inte fungerat. Skolverkets studie stöds dessutom av Campbell collaborations rapport om "bullying" som kom ett år före skolverkets, som var en metaanalys av forskning i världen, och vars resultat till stor del liknar Skolverkets.

Skolverkets studie genomfördes dessutom av ett team av väl kvalificerade forskare.

En liknande genomlysning av metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdom presenterades av Kungliga Vetenskapsakademin förra året. Även då var litteraturanalyserna genomförda av stora team av forskare.

För att genomföra skolforskning som skapar resultat som är giltiga i klassrumssituationer som kan vara vitt skilda, så krävs mycket stora studier. Variationen kan givetvis ligga på olika nivåer, de kan vara strukturella, kan finnas på lärarnivå och även på elevnivå, och just detta faktum motiverar storleken.

Som man kan ana är det resurskrävande att genomföra jättestudier liknande Skolverkets anti-mobbningstudie. Det är inte möjligt för en enskild doktorand, eller ens för en enskild professor, att genomföra de studier som krävs, utan vill man ha valida och reliabla studier så krävs stora team, och stora ekonomiska insatser, vilket gör jämförelsen "rocket science" lämplig.

Så kan man då undra om det är så att andra forskare är så mycket bättre än de svenska som totalsågas av Zaremba och Sundell? Är det så att det finns en mängd "best practice" studier (evidensbaserade litteraturstudier) om hur det går till i jordens klassrum?

Ja, ett sätt att få någon form av kunskap om detta är att titta på Campbell Collaborations förteckning av systematiska litteraturstudier inom ämnet Education.

På hemsidan listas en rad "hot topics" som forskarna inom Campbell Collaboration anser lämpar sig för systematiska litteraturstudier inom "Education", exempelvis följande:

1. Dropout Prevention
2. Class Size
3. Teacher Certification/Qualification
4. Inclusion
5. Vocational Education for Disabled in HS
6. Educational Vouchers
7. Performance Based Pay
8. Charter Schools
9. Adult Literacy
10. School Language Literacy for bilingual children
11. Single Gender Class
12. Absenteeism
13. Adolescent Literacy (apparently the hottest in education)

Egendomligt nog så tycks just det som händer i klassrummet säreget frånvarande från denna lista. Förmodligen för att det (faktiskt) är så komplicerat att undersöka.

Man kan ju också söka i deras databas och "Browse" alla studier och protokoll när det gäller Education.Återigen, det finns just inga studier som handlar om det som händer i klassrummen. Ja, efter detta nerskutt i verkligheten nu i världen, så åter till Zaremba.

Jag hoppas att vi verkligen ska få resurser att genomföra undersökningar och utvärderingar av "best practice" i klassrummen, men jag tror det krävs lite mer än en journalist som åker runt och skriver för glatta livet, och som dessutom tycks ha högst dimmiga idéer om de förutsättningar för exempelvis doktorander och även disputerade som råder.

Fram med pengar till stora studier och mer av samarbete, så nog kommer vi att komma längre med pedagogisk och annan forskning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar