onsdag 13 april 2011

Den schizofrene utbildningsforskaren ...

I dagens DN får vi veta att det är forskarnas fel att skolan är ett misslyckande. Pedagogisk forskning ska nämligen ha skett i alltför nära symbios med beslutsfattandet !

Dess bättre vet DN besked om vad som är fel i skolan, och detta utan någon som helst forskning. Man har nämligen skickat ut Marciej Zaremba i verkligheten, i skolan, nu!

Någon gång i tiden fanns trots allt en pedagogisk forskning värd namnet, och det var på 40- och 50-talet.

Man får väl anta att DN menar att på den tiden fanns också en skola värd namnet. Den skolan var uppdelat i realskola och gymnasium och ett litet fåtal i en elit studerade på universitetet.

Ja, vad sysslade man med på 40 och 50-talet då som var så fantastiskt?

I denna artikel av Henrik Román finns en liten tillbakablick ...

Han skriver:

I samband med de omfattande statliga utredningar6 och försöksverksamheter

som genomfördes under 1940-, 1950- och 1960-talet, så kom pedagoger att

anlitas i relativt stor skala. De bistod med olika typer av undersökningar, allt

från individuell begåvningstestning och provkonstruktion till avnämarkrav.

Så, det DN längtar efter får man förmoda är just begåvningstester och provkonstruktion.

Det man ogillar får man väl anta är det som kommer efter ...

Med pedagogikens aktiva deltagande i samhällsplaneringen följde ett ökat intresse för

strukturella förutsättningar för utbildningen. Dahllöfs ramfaktorteoretiska

tänkande med början 1967 och senare vidareutvecklat av Lundgren får regel-

mässigt markera övergången från pedagogiken som instrumentell-teknisk-

rationell vetenskap till en mer kritiskt orienterad, samhällsteoretiskt präglad

pedagogik.

Okay, DN tycker inte att pedagogiken ska syssla med samhällsteori och kritik ...

(Varför är jag inte förvånad ...).

MEN, för att schizofrenin totalt ska bryta ut krävs ju att ett fullständigt motsatt budskap trumpetas ut lika ihärdigt ... fast i andra morgontidningen i Kungliga huvudkommunen:

Det är budskapet på SvD Brännpunkt med rubriken:

Och inte nog med det ...

Svenska lärare misslyckas med att utveckla undervisningen. Om elevernas resultat ska bli bättre måste forskningen ta större plats i skolan, skriver företrädare för kommunerna, lärarna, friskolorna, skolledarna och näringslivet.

Uj uj uj ... alla dessa företrädare för kommuner, lärare, friskolor, skolledare och näringslivet måste ha missat att läsa DN eftersom de tror att FORSKNING skulle kunna tillföra något till skolan.

Forskning som sker i symbios med beslutsfattandet ... eller hur det nu var ...

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu ska jag i min arma hjärna försöka få ihop dessa budskap så gott det går ...

Fler lärare ska forska, men de kan ju lämpligen inte göra det på ordinarie institutioner och med pedagoger som handledare, eftersom dessa är i symbios med beslutsfattarna men dock inte utbildningsministern, som inte tycker att forskningen går rätt till, utan som tycker att den borde vara intelligenstest och provkonstruktion?

DÅ blir det säkert bra undervisning!

4 kommentarer:

  1. Vem kom på att differentiering kunder ersättas
    av individualisering? Vem bekräftade möjligheten
    genom "forskning"? Vem av forskarna erkände sent
    i livet att undervisning är hantverk, inte
    vetenskap?

    SvaraRadera
  2. Om du anser att undervisning är ett hantverk och utbildning därför inte kan utforskas, så kan man undra vad utbildningsforskarna förväntas forska om? (nu när lärarna så gärna vill forska) ja, jag är lite ironisk, jag ska skriva lite om forskning.

    SvaraRadera
  3. Det rimliga är väl att pedagogikforskarna forskar om sådant som faktiskt förbättrar undervisningen? Jag ser inte varför konstruktion av rättvisare och mer rättvisande prov skulle vara fel då, och tycker det är helt bisarrt att man istället håller på med en massa sunkig hermeneutik som aldrig gjort någon gladare (allra minst skattebetalarna som står för notan utan att få något för det)..

    SvaraRadera
  4. Om man tar exempelvis doktorander som ska välja ämne, så har de rätt att välja fritt, och då de ofta är pedagoger i botten så väljer de sina ämnen också med detta i bakgrunden. De tycker nog att de ämnen de väljer är intressanta för lärare.

    Ämnet testkonstruktion är tämligen utforskat skulle jag nog vilja säga. Det finns förmodligen inte så mycket att göra där.

    De inom skolan som sysslar med "hermeneutik" använder det nog snarast som en metod, snarare än något som utforskas.

    SvaraRadera