tisdag 8 mars 2011

Nedvärderande tilltal på kvinnodagen


Idag är internationella kvinnodagen. I finska media påpekar man att det är 100årsdagen... i Svd och DNs nätupplagor nämns inte något sådant.

I Svenskan listar man de 125 mäktigaste affärskvinnorna, ni vet dom där som behöver RUT och filippinska barnflickor i källaren, och säkerligen vindsvåning med Tepanyakihäll.

I DN får vi som inte hör till detta priviligierade släkte höra att för att bli jämställda ska vi börja vid köksbordet ...

Men kvinnor som individer har också ett ansvar för sin löneutveckling, sin pension och sina livsval i övrigt. Här finns uppenbart ett stort jämlikhetsutrymme.

Sen avslutar DN att i god nedvärderande stil tala om för oss att vi givetvis får skylla oss själva om vi inte lyckas domptera våra karlar och förhandla våra löner ...

Var och en får förstås välja sitt liv själv. Men av egenmakt följer ansvar. Den part som lägger mycket tid på hemarbete kan kräva kompensation i form av exempelvis pensionsavsättningar. Däremot bör man inte, när den skrala pension väl börjat ticka ut, begråta sitt öde och lägga skulden på någon annan.
Tack för det Televerket!


1 kommentar:

  1. Det du skriver här kommer mig att tänka på ett gäng chalmerister jag undervisade, där de unga kvinnorna menade att de skulle minsann inte låta sig hunsas som min generation kvinnor hade gjort. De tänkte inte acceptera att bli lika diskriminerade som sina mammor.

    - Jaha, undrade jag, nyfiken på hur man skulle undvik den saken, vad exakt ska ni göra när en yngre kille med sämre meriter än ni själva avancerar på företaget och får mycket högre lön än ni? Sticka en pistol i nacken på chefen och tala om att det här accepterar ni inte?

    Jag fick inget svar. Det blev bara tyst och jag undrar än idag om det berodde på att de fick en aha-upplevelse eller om de tyckte att jag var en urkorkad gammal stofil som inte förstod hur man gör i den situationen för att inte bli överkörd, diskriminerad.

    SvaraRadera