lördag 5 mars 2011

Dynamiska effekter ...

Gunnar Jonsson skrev i DN om "tillväxten" och de "dynamiska effekterna" av jobbskatteavdraget.
Det är ju klart att om man ser till att folk får mer pengar att handla för så är det lätt hänt att de handlar. Detta kan åstadkommas genom att sänka skatten förstås.

Följden för Sveriges del har blivit en skjuts i ekonomin. Folk handlar glatt och konjunkturen går på övervarv. Nyckeltalen från SCB:s hemsida visar på 8,2% arbetslöshet, 2,5% högre priser än förra januari och 7,3% högre BNP fjärde kvartalet än 2009.

Trots att Borg besvärjande talar om en arbetslöshet på 4-5% så är det långt dit än. ... Och vad, mer än Borgs lyckliga leende ... talar för att vi är på väg dit?

Nu vill Alliansen klämma i med fler skattesänkningar som förmodligen återigen ska bekostas av sämre välfärd samt utförsäljning av fler gemensamma tillgångar.

Vill vi verkligen det?

Och hur många gånger ger jobbskatteavdrag dynamiska effekter? En effekt ska ju vara att vi inte kräver högre löner i någon större omfattning? Kommer vi verkligen att fortsätta så?

Redan i januari hade ju konsumentprisindex ökat med 2,5%. Det var innan upproren i Nordafrika kommit igång på allvar. Just nu stiger oljepriserna snabbt vilket bromsar världskonjunkturen. Dessutom stiger matpriserna snabbt (på grund av förra sommarens bränder på ryska åkrar?) och dessa inflationshärdar leder till att annan konsumtion minskar. DVS, har verkligen Anders Borg särskilt stabila data bakom sitt bilförsäljarleende?

Jag tror, och jag tror jag har visst fog för det, att den form av dynamiska effekter som jobbskatteavdragen givit snart kan vara över.

Ett större problem är att vi författigat en allt större del av svenska folket, dvs alla dem som fallit ur sjukförsäkringen, och som går på slavlöner i FAS3 eller lever på socialbidrag. Denna ökande grupp av svenskar har inte fått någon rimlig del av konsumtionsutrymmet.

ATT öka bidragen till dem som har det sämst är verkligen att skapa dynamiska effekter. Personer med svag privatekonomi kommer att använda de nya resurserna till att konsumera allt det de behöver. Personer med god privatekonomi kommer däremot att i stor utsträckning använda nya resurser till att spara ... så vill man ha snurr på hjulen även i framtiden, så ge till de svagaste.

Ytterligare en märklig effekt av regeringens usla arbetslöshetspolitik är att när det finns behov av ny arbetskraft duger många gånger inte våra arbetslösa ... detta därför att Sverige, med Alliansens goda minne, missat att vidareutbilda och omskola arbetskraften ... Istället har arbetsförmedlingarna fått ägna sig åt att sysselsätta människor i "åtgärder" som varit för sjuka att arbeta, och som, så fort det bara varit möjligt återvänt till sjukskrivning ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar