tisdag 1 februari 2011

Friskolorna och jag

Trots mitt engagemang i miljöpartiet har jag en klart kluven inställning till friskolor.

Det positiva med friskolor är
  1. Att människor i glesbygd kan få köra sin byaskola även om kommunen av "rationaliseringsskäl" vill bussa deras barn miltals. (Vilket blev resultatet av den totalt friskolenegativa politiken)
  2. Att människor med ett brinnande intresse för pedagogik kan få starta och köra skolor med alternativa skolformer av typerna Walldorff, Montessori och Reggio Emilia.
  3. Att det uppstått skolor och klasser för barn och unga med ett brinnande intresse för något speciellt, av typen musikklasser, fotbollsklasser och matteklasser.
För att övergå till det negativa med friskolor.

Det är givetvis inte bra att det brister i kontrollen av de personer som startar friskolor eller arbetar där. På vanliga kommunala skolor och förskolor krävs utdrag ur polisregistret för att ens få göra sin Verksamhetsförlagda utbildning (praktik) där. Hur det kan komma sig att friskolor kan startas av pedofiler och hallickar övergår därför mitt förstånd? Kräver man inte polisintyg i dessa fall? (Och vem övervakar detta?) Krävs inte polisregisterutdrag för lärare i friskolor?

Ytterligare ett problem med friskolor är att de i sig leder till sjunkande resultat generellt för svenska barn och ungdomar. Jag hoppas "varför" delvis besvaras nedan:

Friskolor har bidragit till en ökad segregering. Alla föräldrar önskar givetvis sina barn de bästa förutsättningar, och genom god marknadsföring ger friskolorna sken av att ge bättre utbildning. Det är speciellt de resursstarka familjerna som tagit fasta på detta och söker sig till skolor som de tror ska kunna ge barnen "bättre" utbildning och "bättre" betyg. Även många invandrarfamiljer väljer friskolor, exempelvis av religiösa skäl. Detta förstärker också segregeringen.

Det fria skolvalet generellt och betygsurval har OCKSÅ spätt på segregeringen, men då speciellt könssegregeringen. I Stockholm har detta lett till att attraktiva innerstadsskolor till stor del befolkas av hårdpluggande flickor medan pojkarna får stanna i förorterna.

Segregeringen har lett till sjunkande kunskapsnivåer BÅDE hos de elever "som blev kvar" OCH hos de elever som sökte sig till friskolor. Orsakerna till detta är exempelvis Vygotskyanska , och ligger i paradoxen med den proximala utvecklingszonen: Att elever "på olika nivå" kunskapsmässigt hjälper varandra, och att den elev som nått lite längre, just genom att hjälpa andra får en djupare förståelse av ämnet själv. (Man lär så länge man har elever).

Sen visar det sig att elever som går i friskolor förvisso ofta har "högre betyg", men detta kan till stor del förklaras av könsfördelning, invandrarbakgrund och föräldrarnas sociala status (se SALSA). Med hänsyn taget till dessa faktorer (vilket man kan göra med SALSA) kan man se att många friskolor INTE presterar så bra som de "teoretiskt" borde med sitt elevmaterial.

ATT friskolor inte presterar så bra som de "borde" hänger förmodligen till stor del ihop med bristande lärarkompetens (en större andel icke utbildade lärare) och stora klasser. Allt för att spara pengar.

Nästa problem med friskolor är vinstuttaget. Skolor har blivit en bransch för riskkapitalister och för dessa riskkapitalister är de stora vinsterna (upp till 17% om året) givetvis det viktigaste. Vinster på skolverksamhet får man om man:
  1. lyckas locka många elever till skolan (stora satsningar på marknadsföring exempelvis med "bonusar" som datorer, körkort eller golfspel).
  2. avsäger sig elever som kostar extra, som elever med särskilda behov eller svårigheter.
  3. har så lite lärarledd undervisning som möjligt "IT gymnasier".
  4. har billiga skollokaler.
  5. serverar undermålig mat (om man ens serverar mat alls).
  6. sparar på elevvård och studievägledning.
Ovanstående lista pekar på att en minimiåtgärd borde vara att omedelbart sätta en maxgräns för vinstuttag från friskolor. De pengar som skolorna får ska användas till eleverna.

2 kommentarer:

  1. Det var inte mycket på plussiddan för friskolor men ganska mycket, och dessutom allvarliga nackdelar med dem. Alltså borde de inte tillåtas annat än i mycket speciella fall. Vad jag vet så fanns det Waldorfskolor redan före friskolereformen.

    Det finns en nackdel till som du inte nämner. När skolorna ska konkurrera om eleverna (rena galenskapen) så finns det ju inget allmänt intresse från skolornas sida att dela med sig och sprida kunaksper om bra pedagogiska metoder, som det fanns i den gamla statliga enhetsskolan. Där var det bara VI och inte vi och dom.

    Jag är förresten en gammal miljöaktivist, men jag har inte så värst stort förtroende för Miljöpartiet. Man är alldeles för naiva inom det partiet. Det var just det som gjorde att partiet stödde friskolereformen. Man tänkte sig just små trevliga privata byskolor och kollektivskolor. Insåg inte att skolan skulle bli tummelplats för riskkapitalbolag och skattefifflare.

    SvaraRadera
  2. "Man tänkte sig just små trevliga privata byskolor och kollektivskolor. Insåg inte att skolan skulle bli tummelplats för riskkapitalbolag och skattefifflare."

    Nej, just det tror jag är problemet med MPs skolpolitik just nu.

    SvaraRadera