fredag 3 december 2010

Varför IG i 9:an?

Igår hade jag handledning med en av mina D-studenter som studerar elever på gymnasiets individuella program. (Hans datainsamling är några år gammal, men jag tror att det han ser i sin statistik är fullt giltigt). Eftersom inte uppsatsen är färdig än kan jag tyvärr inte länka.

Det min student ser är följande:

Han delar in eleverna som går eller har gått IV programmet i tre grupper...

Sådana med svenska föräldrar, sådana som har någon invandrarförälder men är födda i Sverige, och elever som själva invandrat till Sverige.

Det visar sig då att det är lite olika profil på dessa tre elevgrupper.

Elever med svenska föräldrar och elever som själva invandrat till Sverige har extra ofta IG i Svenska.

Elever med svenska föräldrar och elever som har invandrarföräldrar men fötts i Sverige har extra ofta IG i matematik.

Alla tre elevgrupperna har i det närmaste exakt lika svårt att att få G i engelska.

-*-*-*-*-*-

Att elever med svenska föräldrar får IG i svenska är jag tämligen övertygad om har att göra med läs- och skrivsvårigheter. Här finns alltså en avsevärd förbättringspotential för grundskolan.

Att elever som invandrat till Sverige ofta inte kan tillräckligt med svenska för att klara grundskolan, är ganska självklart, och förbättrad och förlängd svenskundervisning bör givetvis vara kuren.

Den knepigaste gruppen att förstå sig på kan tyckas vara elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige, och som ovanligt ofta tycks ha problem med matematiken. När det gäller just matematik så finns förvisso en diagnos som heter dyskalkyli, och som är just specifika mattesvårigheter, men varför den skulle vara speciellt frekvent bland barn med invandrarbakgrund finns ingen vettig förklaring till.

Min kvalificerade gissning är att eleverna med invandrarbakgrund som är födda i Sverige har en välfungerande muntlig svenska, och att det med hjälp av denna fått godkänt i ämnet svenska. Däremot har de vissa läs- och skrivsvårigheter som "dolts" på grund av deras invandrarbakgrund. Det som ser ut som matematiksvårigheter är nämligen ofta läs- och skrivsvårigheter. För att klara lästalen i matten, måste man kunna förstå alla ord och begrepp i lästalen på ett mycket exakt sätt. Dessa höga krav på läsförmåga i matten, gör att mattelärare ofta är bland de första att uppmärksamma att barn har läs- och skrivsvårigheter.

Vad göra då?

Ja, jag skulle nog föreslå att man gjorde läs- och skrivutredningar på alla barn i årskurs 7-8 exempelvis som riskerade att få IG i vare sig matte eller svenska, detta inte minst när det gäller elever med invandrarbakgrund. Dessutom är det givetvis angeläget att man stödjer och om nödvändigt förlänger tiden som nyinvandrade elever får plugga svenska, så att de kan få godkänt. (Även i denna grupp måste läs- och skrivsvårigheter givetvis bedömas).

1 kommentar:

  1. Jag är nu inte alls säker på att det handlar om läs-och skrivsvårigheter (dyslexi) för invandrarbarnen, utan det är helt enkelt så att dessa ofta har ganska mycket sämre kunskaper i svenska men deras brister märks först när man kommer till mer komplicerad text.

    De kan ha ett gott "ytflyt", låter perfekt när de talar och verkar kunna lika mycket svenska som hedenhössvenska barn, men det kan de oftast inte. De har ofta ett mindre aktivt ordförråd än hedenhössvenska barn, men om de kan använda de ord de behärskar väl, så klarar de svenskan bra. Deras verkliga svaghet är sedan ofta det passiva ordförrådet, som oftast är mycket mindre än hedenhössvenska barns. Och kommer vi till matematiken måste man, just som du påpekar, behärska svenska bra för att förstå själva problemen i de s.k. lästalen. Gör man inte det kan man inte lös talen även om man i princip kan matematiken som krävs.

    SvaraRadera