tisdag 16 november 2010

Skolverket och senaste betygsstatistiken

Igår kom betygsstatistik från skolverket om elevernas betyg i årskurs 9. Färre elever var behöriga till gymnasieskolan (88,2%), och från att meritvärdet successivt ökat sen 98-99 så har det nu sjunkit 0,8 poäng. Det finns nu en skarpare bevakning från skolinspektionen av betygssättning och nationella prov, vilket kan ha bromsat betygsglidningen.

Även betygsvärdena för högutbildade sjunker. (Obehagligt att läsa på Skolverkets hemsida är den tydliga effekt föräldrarnas utbildningsnivå har för barnens resultat).

Elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige och elever som invandrat till Sverige före skolstart når dock HÖGRE poäng än tidigare, och skolverket skriver att de närmar sig nu genomsnittet för samtliga elever.

Elever som invandrat i skolåldern har dock kraftigt FÖRSÄMRADE betyg. Endast 51% hinner bli behöriga till gymnasieskolan. Detta beror givetvis på språkproblem, och som Kenneth Hyltenstam påpekat tar det för många invandrarbarn upp till 8 år innan de har uppnått ett "akademiskt" likvärdig svenska som sina infödda kamrater.

Om man läser vidare i högskoleverkets PM som finns som PDF, kan man se att endast 5600 elever har föräldrar med grundskoleutbildning. Detta borde alltså vara omkring 5% eller var 20:e elev. Kanske skulle man kunna tänka sig att skolorna skulle kunna erbjuda "läxhjälp" eller annat stöd till dessa elever preventivt. Som det nu ser ut står nästan 40% av dessa elever utan behörighet till gymnasieskolan när de gått ur årskurs 9. Dessa elevers resultat har dessutom försämrats senaste 5 åren.

Om man nu tittar på barn med invandrarbakgrund (i detta fall barn med bägge föräldrar utlandsfödda) så visar det sig att om de fötts i Sverige eller invandrat i förskoleåldern uppnår de betygspoängen 203,4 respektive 204,9 att jämföra med det nationella snittet på 208,8 poäng.

Elever som invandrat under skoltiden uppnår däremot endast 152,5 poäng i genomsnitt. 51% var alltså behöriga till gymnasieskolan och endast 39% gick ut med godkänt i alla ämnen.

Jag tycker att man kan dra vissa tydliga slutsatser av detta.

Även skolor i "invandrartäta områden" lyckas VÄL med sin undervisning OM eleverna fötts i Sverige eller invandrat under förskoleåren. Problemet ligger i om eleverna invandrat under skoltiden, och då naturligen i att dessa elever många gånger inte hunnit förvärva tillräckligt goda kunskaper i Svenska för att klara kurserna.

Totalt fanns det 19 100 elever med invandrarbakgrund enligt Skolverkets definition. Av dessa hade 5800 invandrat under skoltiden, och detta är en fördubbling på 4 år.

(Vid detta laget undrar undertecknad om det faktum att denna grupp, med sina språksvårigheter har fördubblats, kan ligga bakom den 0,8 poängiga minskning av genomsnittsbetygen som skett?)

Angående "fristående" skolor så har dessa högre betygsmedelvärde och fler elever som går vidare till gymnasieskolan. Betecknande för fristående skolor är att de har en mer homogen elevsammansättning jämfört med kommunala skolor, och dessutom större andel elever med högutbildade föräldrar.

Skolverket har också en intressant karta i sin PDF som visar andelen elever som är behöriga i olika kommuner i riket. Många av de "mest behöriga" kommunerna verkar ligga i Västerbotten och Norrbotten, medan "obehöriga" exempelvis kan utgöras av kommuner med "bruk", "fabriker" eller "jordbruk" (Lilla Edet, Eskilstuna, samt Sjöbo exempelvis).

Eftersom problemet med utbildningen på ovanstående orter med svaga resultat inte främst borde bero på okunskap i svenska, skulle jag tro att det är fullt möjligt att göra andra typer av speciella satsningar där för att stödja eleverna i sin skolgång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar