lördag 11 september 2010

Om en liten vision om skolan

I valstugan har jag pratat en hel del om skolan, eftersom många som kommer till oss är just i skolåldrarna. Jag har funderat lite över "min" eller kanske miljöpartiets vision om skolan. Men just nu blir det kanske lite mer vinkling på "min".

Det finns tydliga bekymmer med skolan, men det är inte riktigt det som Alliansen pekar ut.

Ett stort bekymmer är att svenska skolbarn presterar sämre i internationella mätningar. Om man analyserar statistiken (skolverket och PISA) så ser man att det i hög utsträckning har att göra med barn som flyttat till Sverige medan de varit i skolåldrarna (7-16 år), och deras resultat har naturligtvis att göra med bristande kunskaper i svenska som smittar av sig på andra ämnen.

Att lära sig "akademisk" svenska (till skillnad från "vardagssvenska") tar ibland uppåt 7-8 år enligt tvåspråkighetsforskarna.

För att komma till rätta med bristerna i svenska kan man jobba på olika sätt, och det gäller (som jag tycker) att välja det som verkar mest effektivt.

En metod, som förespråkas av Jan Björklund, är att strunta i vissa andra skolämnen och bara plugga svenska. Denna metod leder givetvis till att barnet halkar efter just i "andra" skolämnen, och jag misstänker att endast ett envetet pluggande av ett speciellt ämna kan bli för tråkigt för barnen.

En annan metod, som förespråkas av miljöpartiet, är att barnen om möjligt ska få möjlighet att plugga på sitt modersmål medan de lär sig svenska. Detta gör att de kan "hänga med" i ämneskunskaperna medan de lär sig språket.

Detta är inte självklart någon lätt metod. Det kan vara svårt att hitta lärare som kan undervisa på alla de språk som finns i svenska skolan, men om möjligt tror jag att det kan vara en vettig metod. Det blir ju lite så att "modersmålsläraren" också blir en "svensklärare" och det kan nog vara mycket bra.

Sen är det klart att i realiteten kan det vara aktuellt med kombinationer av dessa två metoder. Det viktiga är att hitta ett sätt som funkar för varje barn.

Sen måste man ju vara realistisk nog att inse att vi kommer säkerligen inte att lyckas ge alla barn tillräckligt god svenska just till dess de slutar nian. Därför måste det finnas goda möjligheter att plugga "upp" på gymnasiet och i vuxenundervisning för att alla ska få så goda chanser som möjligt.

Att inskränka på vuxenundervisning för att "skrämma" barn till studiedisciplin tror jag inte fungerar. Tonåringar har vanligtvis ett ganska kort perspektiv, det är lite mer av vad som känns bra här och nu som gäller för många.

Alliansen pratar om betyg för att kommunicera hur man ligger till. Det bör istället kommuniceras hela tiden, inte minst genom omdömen eller samtal.

Nationella prov är något som Alliansen tycks vilja ha i alla åldrar. Ibland har man också sagt att man vill ge lärarlöner utifrån hur barnen presterar på proven. Problemet med detta är att "kunskapen" som lärarna kommer att fokusera på är "vad som kommer på provet". Detta är ett känt fenomen, (som säkert kan uttryckas med ekonomisk teori också) och medför att undervisningen blir oerhört smal och inriktad på prestation på enkla test.

Ytterligare en fråga som Alliansen pratar om när det gäller skolan, är ordning och reda. Detta ska man komma tillrätta med genom betyg just i ordning och reda.

För de flesta barn är inte ordning och reda något problem, och det sätt jag tror fungerar bäst för att komma till rätta med eventuella ordningsproblem, är högre lärartäthet (och vuxentäthet i allmänhet). Jag tycker också att man ska ta fasta på evidensbaserad forskning kring hur man minskar problemen med mobbning, och där spelar vuxna på skolan en viktig roll.

Ytterligare ett problem med betygen är att de fungerar segregerande. I Stockholm har betygsintaget på gymnasiet medfört att populära innerstadsskolor är befolkade av flickor till stor del, eftersom flickor presterar bättre betygsmässigt.

För att komma till rätta med detta skulle man kunna lotta intaget till skolorna. Detta skulle också stävja den sociala snedrekryteringen.

Friskolor kan vara bra som komplement till den "vanliga" skolan då de kan ge alternativa pedagogiker eller inriktningar. Det som jag tycker är viktigt är att det ställs stora krav på kvalitet i friskolorna. Friskolor ska erbjuda lika god elevvård, skollokaler, mat, läromedel och lärartäthet/utbildning, som kommunala skolor. Dessutom ska inte friskolor kunna neka att ta emot elever med särskilda behov. Om dessa kvalitetskrav uppfylls så tycker jag att friskolor visst har en roll i samhället.

Nog tänkt om skolan för nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar