måndag 30 augusti 2010

Knack Knack - vem knackar på min dörr? Ja inte vet Jan Björklund det!

Igår följde jag utfrågningen av Jan Björklund på TV (sammandrag här).

Först frågade utfrågarna om den katastrofala situationen på landets fritids, där lite personal har att hantera orimligt stora barngrupper, men att göra något åt det kunde inte Björklund, eftersom det var kommunerna som hade ansvaret och att det dessutom skulle kosta en massa pengar.

(Där pratade han ur skägget om att "öronmärkning" var ineffektivt, vilket kan vara värt att komma ihåg).

Sen kom man över på frågan om marginalskatter. Björklund och Alliansregeringen vill höja brytpunkten för statlig skatt, vilken för tillfället är 32 000 kr. Detta skulle ske därför att annars kunde fotbollsspelare och forskare fly landet.

Jag hör nu inte till kategorin "fotbollsspelare" och jag tror att toppspelarna har betydligt högre löner är 32 000 i månaden och att just denna brytpunkt inte drivit särskilt många spelare från Sverige.

När det gäller "forskarna" är jag ju i ett annat läge. Jag är ju faktiskt forskare själv! Personligen har jag aldrig hört någon forskare sitta i kafferummet och klaga över marginalskatten och att de tänker fly ur landet på grund av denna. Vissa av mina forskarkollegor har tillbringat perioder utanför landet, men det beror ju på att de varit gästforskare, eller involverade i vissa projekt, inte av skatteskäl. Och aldrig har jag hört någon som fått anbud av utländska universitet som varit speciellt uppseendeväckande.

Det kanske är någon annan slags forskare, någon annanstans, på någon hemlighetsfull institution som har dessa rika utländska forskarrekryterare som knackar på deras dörrar. På min knackar de definitivt inte!

Lika befängda är DN som pratar om Hjärtläkaren som kanske opererar en timme till om han slipper marginalskatt. Man kan ju undra om vi verkligen vill att hjärtläkaren opererar denna timme eller om det kanske vore bättre att han vilade sig.

När det gäller forskarna är situationen att vi sällan räknar övertid. Vi gnetar på med undervisning och forskning och för de eventuella extratimmar vi gör får vi kanske nedsättning i tjänst nästa termin ... som tenderas att ätas upp av nytt arbete.

Så glamoröst är forskarlivet.

Kanske skulle det vara bättre med en peng till landets fritids än till landets forskare ... tycker undertecknad (kanske lite okollegialt).



1 kommentar:

  1. Valrörelsen är totalt likgiltig. Man struntar ju i den verkliga skändligheten: hetskampanjen mot de långtidssjuka. Våra samvetslösa politiker. Det går åt helvete med landet. Rädde sig den som kan.

    -Peter Ingestad, Solna

    SvaraRadera