torsdag 26 augusti 2010

DN och lärartätheten, friskolorna, resultaten och vinsten

DN fortsätter sin Allianskampanj. Nu diskuterar DN förslaget från exempelvis V med 2 pedagoger på 20 barn som kostar uppskattningsvis 7,5 miljarder och att Mona Sahlin i Ekots partiledarutfrågning velat ha en lagstiftning om hur hög lärartätheten ska vara.

Sen i nästa mening skriver DN ... "Men utgångspunkten var det krav på förbud mot vinst i friskolor som inte minst Vänsterpartiet drivit hårt."

Skolverket är en utmärkt myndighet som producerar mycket användbar statistik (något att lägga ner för Alliansen förmodligen ...) och om man där läser tabellen över "Fritidshem - Personal - Riksnivå" och tittar på antal barn / personal så kan man se följande:

1999 var antalet barn / årsarbetare 17,7 totalt med 20,1 för fritidshem i enskild regi.

2009 var antalet barn / årsarbetare 20,9 totalt med 24,4 för fritidshem i enskild regi.

Det har helt klart skett en ökning av barngrupperna med 3 barn per årsarbetare, och de som arbetar enskilt tar hand om fler barn.

Skolverket har utrett att lärartätheten i grundskolan har först minskat sen början på 90-talet för att nu öka igen så vi är tillbaka där vi var i början på 90-talet. Det som däremot har skett är att vi har ungefär dubbelt så stor andel lärare UTAN pedagogisk högskoleexamen som i början på 90-talet vilket nu utgör 13,5%.

Lärartätheten i gymnasieskolan uppvisar däremot en sjunkande trend och andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen är även på gymnasiet dubbelt så hög som i början på 90-talet och är nu 27%.

Om man tittar i skolverkets tabeller kan man se läget i friskolorna läsåret 2009/2010 var 0,7 lärare färre / 100 barn, och att friskolorna hade 74% lärare med högskoleexamen jämfört med 90% i de kommunala skolorna.

Blir då resultaten bättre med fler friskolor eller "elitskolor" à la Björklund kanske?

Om man besinnar professor Bo Malmbergs analys, så verkar detta inte troligt utan snarare är det troligt att en uppsplittring på eleverna BIDRAR till Sveriges sjunkande resultat i PISA mätningarna.

En annan trolig orsak till de sjunkande PISA resultaten är att många svenska elever har bristande kunskaper i svenska språket. En diskussion som jag gjort kring språkets effekter på elevernas resultat i Finland och Sverige finns här (där man bland annat kan se att "svensktalande" finska ungdomar presterar tämligen lika som svenska ungdomar.)

Åter till friskolorna och vinsten. Enligt min mening måste friskolor utsättas för samma kvalitetskrav som kommunala skolor. De måste erbjuda samma lärartäthet, lärarkvalitet i form av utbildade lärare och dessutom lika goda kringresurser i form av övrig personal som kommunala skolor. Friskolor måste dessutom erbjuda lämpliga lokaler och skolmat av god kvalitet. Om man utan att ge avkall på dessa faktorer lyckas göra någon vinst, så gott nog. Men jag tvivlar på att riskkapitalisterna skulle se skolan som någon guldkalv då.

Problemet kvarstår ändå med de sjunkande resultaten för svenska skolan, som den ökande andelen friskolor tycks bidra till.

Det jag tror att "sjunkande resultat" även i "elit-skolor" beror på, är att kamratstöd i studierna är en viktig faktor för framgång. När elever diskuterar skolrelaterade uppgifter, så lär de både sina kamrater OCH sig själva. Detta beroende på att man fördjupar sin EGEN förståelse för olika fenomen när man tvingar sig själv att förklara för andra. Detta innebär att blandade klasser är bra för alla elever.

En segregation på grund av "nivå" leder också till sänkta förväntningar och prestationer som slår hårdast i den svagare gruppen, men även elever i högpresterande grupper kan uppleva svårigheter att hänga med, och därmed få sänkt självförtroende och prestationer.

... åter till DN ett kort ögonblick. ... DN tycker att 7,5 miljarder till fritidshemmen är mycket pengar. Det är det givetvis, men man bör jämföra nivån med att subventionera luncherna för vuxna arbetande med 5,6 miljarder som Alliansen föreslagit ... för att skapa jobb till priset 700.000 kr per jobb ...

Ja, vad vill jag själv då gärna se?

Likartade regler för friskolor och skolor, kanske en kommunal kö och fördelning utifrån "närhetsprincipen" främst, om det inte rör sig om någon mycket egenartad pedagogik. Högre personaltäthet i friskolor och på fritidshem, kanske man kunde tänka sig en nivå på 15 barn per anställd åtminstone (vilket är en avsevärt lägre ambition än V, men ändå en rejäl förbättring), och dessutom bättre utbildning bland friskolornas lärare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar