onsdag 9 juni 2010

Invandrarungdomarna och gymnasiet

Igår uppmärksammades i Aktuellt att ungdomar med invandrarbakgrund har lägre chans jämfört med "svenska" barn att komma in på gymnasiet. Detta diskuterade Jan Björklund samt en man som arbetade på en skola med förberedelseklasser.

ATT detta är ett jätteproblem gjorde att det det var bra att det blev uppmärksammat (äntligen).

Senast jag tittade på skolverkets hemsida så visade statistiken att endast HÄLFTEN av barn som kommit till Sverige sen de börjat skolan går ut med fullständiga betyg så att de är behöriga till gymnasiet.

Anledningen är givetvis uppenbar: Ungdomarna kan inte svenska tillräckligt väl för att lyckas i skolan. Enligt Kenneth Hyltenstam tar det 2-3 år för ett nyanlänt barn att uppnå "ytflyt" när det gäller svenska, dvs. de kan tala om vardagliga saker med sina kamrater och klara sig i vardagen. 

ATT uppnå en likvärdig "akademisk" nivå som svenska ungdomar tar däremot upp till 8 år. Detta betyder att det kan ta hela grundskoltiden innan ett barn som anlänt i år 2 i skolan kan svenska lika väl som "svenska" ungdomar.

Detta är uppenbarligen ett problem.

Förvisso är Svenska, Svenska, Svenska viktigt, (som Jan Björklund förde fram i Aktuellt). Problemet med "Svenska" utan kontakt med övriga ämnen är givetvis att eleverna sackar i allt annat och att de fortfarande inte har acceptabla förkunskaper för gymnasiet när de når dit.

En metod att lyckas bättre är att eleverna bedriver ämnesstudier MED TILLGÅNG till både modersmålslärare/modersmålskunnig personal OCH Svenska 2 lärare. Med en sådan modell så kan man förhoppningsvis korta tiden till dess eleverna kommer ifatt sina svenska kamrater från de 8 åren.

Även om skolan gör allt de kan så kommer vi ändå att ha sent anlända elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg på grund av otillräckliga språkkunskaper. För alla dessa personer är ett "förlåtande" system det viktigaste att erbjuda. Att eleverna får många chanser att "ta igen" det som fattas. 

Detta skulle kunna ske genom 1) speciella gymnasieprogram, 2) utbyggd folkhögskoleverksamhet med inriktning på dessa personer, 3) en kraftig utbyggnad av komvux.

I övrigt behöver vi bättre utbildning både av modersmålslärare OCH svenska-2 lärare.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar