måndag 8 februari 2010

Vad rätt du tänkt men det blev fel - om DN, försäkringskassan, Björklund, skattebetalarna och kritik av genuspedagoger


Jag har irriterat mig på rätt mycket i senaste två dagarnas DN. Nu ska jag förklara varför:

1) DN skrev igår årets mest förvirrade ledare om Försäkringskassan. Den handlar om att sjuka människor inte alltid förstår att de inte kan få sjukpenning. Detta därför att försäkringskassan inte anser att de är sjuka (trots att de inte träffat dessa personer). Detta oavsett om individerna själva upplever sig som sjuka och att deras läkare (som de träffat) också bedömer att det är så. 

Kontentan av DNs ledare får väl anses vara denna rad.

nej, det är inte alls du eller din läkare som bedömer om du kan arbeta eller inte
Det är uppenbarligen byråkrater på försäkringskassan som ska göra denna bedömning utifrån politikernas direktiv.

Snacka om Kafka-samhälle som DN försöker försvara. (Jag undrar om det är Hanne Kjöller som totat ihop denna rappakalja, det är i så fall inte så konstigt att hon skriver den anonymt som huvudledare).

-*-*-*-*-*-

2) DN lyckades lite bättre i dagens ledare där de pekade på att det är inte säkert att skolan förbättras av att gå baklänges in i framtiden à la Björklund, apropå att lågstadielärare skulle bli "klasslärare" och att man inte självklart skulle ha arbetslag, som man försöker nu.

-*-*-*-*-*-

3) Skattebetalarnas förening har utrett förmögenhetsbildningen och påpekar (som känt är) att det är mycket svårt att bygga upp en förmögenhet utifrån sin ordinarie lön, här i Sverige. Rik pappa är viktigare än talang och utbildning. Lösningen på detta skulle enligt dem vara lägre skatt (! Här blev man förvånad !). Att beskatta de rika är däremot ingen bra idé enligt skattebetalarna eftersom de då bara flyttar utomlands. I en enda kort mening nämns lustigt nog att de riktigt rika också tjänar massor med pengar ...

Endast i ett fall finns ett samband mellan inkomst och förmögenhet, för den tiondel som tjänat allra mest.

... men progressivitet i beskattningen tycker man inte är något att ha ...


Därför är den enda rimliga lösningen på detta att kraftigt sänka såväl det totala skattetrycket som progressiviteten i inkomstskattesystemet.

Skattebetalarnas förening tycks ha glömt att vi använder skatter till något i detta land. Exempelvis vård, skola, omsorg som det så vackert brukar heta i valrörelserna, men också till poliser och bra vägar, vilket kanske ofta ligger skattebetalarnas förenings medlemmar varmare om hjärtat.

-*-*-*-*-*-

4) I dagens pappers-DN hittar jag ett reportage om genuspedagogik i förskolan där bland annat en av denna pedagogiks pionjärer kom till tals. Hon talar om hur pedagogerna spelade in varandra på video när de arbetade med barnen och på så sätt märkte att de talade och förhöll sig olika gentemot pojkar och flickor. Med denna medvetenhet i bakhuvudet kunde de sedan förändra sitt förhållningssätt till att bli mer neutralt. Effekter av detta var exempelvis att pojkarna slogs mindre och att de blyga barnen talade mer.

Genuspedagogiken kritiseras strax under av en kvinna som forskat i matematik. Hon tycker att det är fel att syssla med genuspedagogik (av outgrundliga och närmast mytiska skäl som "tradition"), däremot ska man ge alternativa rollmodeller när barnen kommit längre i skolsystemet. 

Varför jag irriterar mig på denna "kritiker" är följande: Hon tycks inte ha en aning om vad förskolepedagogerna gör när de sysslar med genuspedagogik, men trots denna okunskap så dömer hon ut projektet. Hon har, utan att på minsta vis vara expert på pedagogik eller genus, idéer om hur man "bäst" verkar för jämställdhet i förskola och skola. 

För att hugga i med ett gammalt Voffe-epitet, så kliver denna forskare långt utanför sitt forskningsfält och använder sin auktoritet på ett obefogat sätt. En typisk förvillare med andra ord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar